Någon jag känner?

Alltså, när man har en expojkvän i Växjö kan man inte undgå att undra om detta är någon man känner...

Länk till Tjuvlyssnat.se

Förlovningstankar

Snubblade över en jättesöt tjuvlyssning idag, läs den genom att klicka här.

Twee Vaders

Hej du!

Du som läser denna blogg, är du emot så kallade homo-adoptioner? I så fall ska du se den här lilla sången.
Är du för homo-adoption? Då kommer du garanterat gilla sången!

Titta, lyssna och njut (och läs den engelska textningen om du inte kan holländska).

Twee Vaders på YouTube

Klister Flugesvamp

Så har han då äntligen kommit upp i rymden, vår "hjälte", den svenske astronauten tillika KTH-alumnen Klister Flugesvamp... Förlåt, Christer Fuglesang. Känns bra att jag alltid har röstat "ja" när olika tidningars webbupplagor frågat om man tror att hans resa kommer att bli av. Men frågan är, vad är det som gör att vi är så stolta över honom egentligen? Varför är det en så stor bedrift att en svensk får komma ut i rymden - egentligen?

Ska inte raljera för mycket. Det är roligt för honom, men han är egentligen bara en astronaut som råkar vara från Sverige. Vad har vi att vara stolta över? Det är ju inte så att Sverige är ett bättre land bara för att vi har en astronaututbildad person som äntligen fått komma ut i rymden. Inte ett sämre heller i och för sig, men ändå.

Sitter just nu på arbetet och bloggar lite. Grymt lugnt idag, folk tappar inte sina kort just nu. Bra det förstås, men det kommer nog innebära att nästa helg blir tokig. Skulle vara roligt att veta hur många kort, alla banker sammanräknade, som tappas varje dag, exempelvis en lönings-lördag. Jag tror att siffran skulle vara skrämmande. Och tänk bara på vilket miljöproblem det är egentligen! Så många plastkort måste slita något enormt på planetens resurser. Nej, fram för inopererade RFID-chip som inte går att tappa. Och tills vidare: senilsnören eller såna snören barn har till vantarna, så man inte tappar korten till höger och vänster.

Ett par varningens ord också: Kolla alltid att det verkligen är ditt eget kort som du får tillbaka när du handlat i baren. Vet inte hur många kort vi spärrar för att folk har fått tillbaka fel kort av personalen i baren. Ibland har det inte ens varit samma sorts kort, det är helt galet.

Ser inte fram emot att jobba på lördag. Dagen innan julafton, dagen efter löning, och det är en lördag. Alla kardinalfel som bara kommer betyda att folk tappar sina kort. Som tur är slutar jag 18, så de flesta har nog inte hunnit upptäcka att korten är borta tills dess.

Nej, nu ska jag sluta klaga. Jag är trött och less på att vara singel plus att jag jobbar, det är nog därför jag är tjurig. Dags för lite kaffe tror jag.

Datorer, kameror och politik

Så var jag tillbaka. Har varit utan dator ca två veckor, fick min nya dator för en vecka sen, och sen har det varit fullt upp... Men nu är jag här igen! Ska försöka uppdatera er alla...

Jag har som sagt en ny dator, en MacBook Pro. Min gamla började gå sönder för fjärde gången sen påsk, skärmen, så då får man lämna tillbaka den och få en ny. Tack, konsumentköpslagen!
Det är rätt intressant förresten, att min dator började gå sönder under den perioden jag hade Markus hos mig för sista gången... Undrar om det var ett omen? Sen fortsatte den gå sönder under vår, sommar och höst, tills den blev återlämnad nu. Ungefär samtidigt som jag slutligen lämnade honom bakom mig (så mycket man nu kan göra det med en människa man älskat mer än någon annan, någonsin). Väldigt intressant att en död tingest - som ändå på något sätt representerar livet eftersom den är inblandad i allt men arbetar med, studierna och kommunikationen med omvärlden och alla vänner - verkar vara så lyhörd för hur ens eget liv är. Mitt liv kraschade ungefär lika mycket som datorn.

Har hunnit skaffa en kamera också, en trevlig liten Canon EOS 400D, digital systemkamera. Min bilddagbok uppdateras kontinuerligt och är ett bra komplement till den här bloggen, om man vill ha koll på mig.

Sen har vi politiken då... Jag står som kandidat till ett gäng olika grupper, nämnder mm i Stockholm, min lokalförening har rekommenderat mig inför måndagens representantskap inom FP. Tyvärr har jag inte hört från valberedningen alls sen jag blev rekommenderad, och jag har inte fått tag på listan över deras förslag heller. Knas. Jag skulle bli rejält upprörd om jag inte finns med i någon av rekommendationerna faktiskt.
Det känns som att man inte vill ta emot engagerade människor, eftersom det finns en massa gamlingar som "ska ha sitt" så att säga. Skit i engagemang, belöna gamla avdankade människor utan visioner, för de ska belönas. Om det är politiken, så känns det rätt meningslöst att engagera sig. Som jag ser det ska människor med visioner, med engagemang och framför allt med hela livet framför sig uppmuntras genom att få komma med i olika grupper. Om man nu vill att vanliga människor ska engagera sig alltså.
Ska det bara vara sådana som gjort intern karriär i ett ungdomsförbund och sen i partiet som ska få vara med? Eller ska man ta emot folk som kommit in först senare, eftersom de velat skaffa sig riktig livserfarenhet också?
Det är en fråga som ska bli intressant att få besvarad efter måndagens representantskap.
Ett representantskap som jag tyvärr inte kan vara närvarande på. Mitt förtroendeuppdrag som talman i kårfullmäktige på THS gör att jag måste vara där och leda ett fullmäktigemöte, och uppdrag jag redan har är liksom viktigare än uppdrag jag kanske inte ens kommer kunna få.

Nå, nu har jag fått vara lite bitter, dags att sluta med det. Och sluta skriva för den delen.

Over and out.