Kärlek

Världen glittrar lite extra just nu och det beror inte bara på att det är juletider. Nej, en del av glittret som jag upplever i mitt liv just nu beror på Joakim. Han ramlade in i mitt liv för två veckor sen och nu har vi tagit klistret från de julpysslande barnen och klistrat ihop oss till ett förhållande, med lite extra glitter i kanterna.

Tack för den för tidiga julklappen, älskling. Du är den bästa klapp man kunde önskat sig.

Tappade stavelser kan bli roliga

"Jag har blivit stulen!"

-- Kund på telefon som nog snarare blivit bestulen

Att bli dumpad via sms

Blev dumpad av Pontus via sms för en dryg månad sen, om någon nu har missat det. Det är väldigt omoget att göra så, något man helt enkelt inte gör mot en annan människa. Jag är väldigt bitter och besviken på honom för det, som alla säkert förstår.

Trots det har jag precis insett att jag kom billigt undan.

SvD.se berättar idag att en arbetsgivare i Västerås sparkade sina anställda via sms när det stod klart att butiken han ägde gått i konkurs.

Det är sant som man säger - det finns alltid någon som har det värre.

Vad är det med Lucia?

Nu kommer nästa skola in. Södra skolan i Motala valde en kille till lucia. Det föll inte rektorn i smaken så hon utsåg tvåan, som var tjej, till årets lucia istället. Allt detta enligt SvD.se.

Det bästa är att rektorn säger att det inte har med kön att göra utan att skolan bestämt att luciafirandet ska ske på traditionellt sätt.

Fråga: om det inte har med kön att göra att man ska ha en tjej istället för en kille, hur tänker man då...? Det traditionella i detta fall måste uttolkas som att "lucia ska vara tjej" och då förstår jag inte riktigt hur det inte kan ha med kön att göra.

För övrigt, om man inte ens kan respektera elevernas val när det gäller årets lucia, hur ska man då trovärdigt kunna hävda att man lyssnar på deras åsikter vad gäller mycket allvarligare saker, saker de har rätt att vara med och bestämma om?

Dags för en pudel, Södra skolan.

Manlig lucia är väl inget nytt?

SvD rapporterar att eleverna på Lillerudsgymnasiet nominerat en kille till att bli årets lucia.

Det känns inte som en nyhet, min före detta pojkvän Markus blev vald till lucia på Kungsmadsgymnasiet i Växjö 2005, ett par månader innan vi träffades.

Sen att rektorn där bestämde att tvåan, som var tjej, var den som skulle bli lucia och att eleverna därför arrangerade ett alternativt luciadirande utanför skolan med sin korrekt valda lucia, är ju en annan sak. SR Ekot rapporterade visst därifrån om jag förstått det rätt, det blev en stor grej att rektorn vägrade acceptera elevernas beslut.

Men hur som helst. Har vi fortfarande inte kommit längre än att det är en nyhet som tas upp i SvD när en kille blir nominerad till att bli skolans lucia? Jag förstår inte att sånt ens väcker uppmäkrsamhet 2008. Det har gjorts i flera år, killar har till och med blivit valda - vad är det som är så unikt fortfarande?

Crime Medicine och KTH, vad har de gemensamt?

Det fiktiva företaget Crime Medicine kör just nu en reklam för sin hemsida. Egentligen är det en kampanj från Läkemedelsverket om att det kan vara farligt att köpa medicin från okända sidor på nätet.
Hur som helst. I reklamen går det runt människor (som ska se ut som läkare) på olika ställen, framför allt i en stor byggnad med vita väggar, högt i tak och massor med trappor. Denna byggnad råkar heta Alba Nova.

Vad är Alba Nova, kanske du undrar? Jo, det är det så kallade fysikcentrumet, ett samarbete mellan KTH och Stockholms universitet, som ligger vid norrtull. Väldigt vackert hus, men har absolut inget med midicinföretag att göra. Däremot har det fått leka medicinföretag en gång tidigare - i Beck-filmen Sista vittnet. Martin Beck får en hjärtinfarkt på bron utanför huvudingången. Hade man visat taket på den delen av byggnaden hade man även sett observatorie-delen där det bedrivs en del utbildning och, antar jag, forskning inom astronomi.

Jag förstår inte varför denna stackars byggnad hela tiden ska få leka läkemedelsföretag? Vad är det med vita väggar, massor med trappor och en allmänt snygg och modern akademisk miljö som skriker "läkemedelsföretag!"? Eller är det så att man medvetet byggt en byggnad som kan betala för sig själv, så att säga, genom att med jämna mellanrum hyras ut till filmföretag som vill låta huset leka läkemedelsföretag?

Nåja, Alba Nova gör sig i alla fall bra i bild, det är bara synd att vi inte kan hämta någon cred för alla filmframträdanden för KTH:s räkning.

Hur tänkte du nu? Avdelning spärrservice

Ibland undrar man hur, eller snarare om, människor tänker.

Perzec: Hade du pin-koden uppskriven tillsammans med kortet?
Kund: Uh.. Vilken kod? Menar du koden till kortet eller?
Perzec: Ja...
Kund: Uh, nej...

Jag var sugen på att svara "Nej, koden till ditt kassaskåp som du har gömt i källaren. Eller kanske till din mobil, eller varför inte koden till mitt passerkort på jobbet."

Bryssel

Så har man besökt Bryssel också. Mycket trevlig stad, faktiskt. Jag gillar den skarpt.

Vi var förmodligen ganska nyttiga där, många bra idéer inför den kommande valrörelsen kom fram. Självklart hann vi ju med lite öl och annat trevligt samkväm också. Jag gillar skarpt det faktum att en Leffe Bruin kostar € 2,20 på en irländsk pub vid Luxemburgplatsen (utanför parlamentet alltså).

Har definitivt bestämt mig för att lära mig lite fler språk nu. Vet bara inte om jag ska börja med nederländska eller franska... Får väl söka båda delar till våren så får vi se vad som händer. Fast råd kring detta tas tacksamt emot ;)

Hur svårt kan det vara? Avdelning spärrservice

Jag jobbar idag på spärrservice. Vi spärrar bankkort. Låter det svårt att förstå?

Tydligen är det det. Jag har på 50 samtal idag tagit 21 som vi klassar som "rådgivning", dvs svara på frågor, hänvisa vidare och annat som inte har det minsta med vårt jobb att göra. Folk som vill veta hur mycket pengar de har på konto eller kredit, fråga om försäkringarna på kortet, öppna konton åt sina döttrar på två år - för att nämna några frågor jag fått på mindre än 5 timmars arbete.

Det här markerar för övrigt första inlägget i en av två klassiska serier som du kommer hitta på min blogg framöver, nämligen "Hur svårt kan det vara?". Den andra serien heter "Hur tänkte de nu?" och du kommer se inlägg i den serien framöver.

Migration

Nu händer det lite saker här. Jag kommer migrera lite nämligen.

Det är inte så allvarligt som det låter. Det som kommer hända är att jag ska ändra temat på den här bloggen till att vara en mer privat blogg med allmänna synpunkter kring livet. Mina politiska inlägg kommer i framtiden att återfinnas på Wordpress, http://perzec.wordpress.com/.

Att jag gör så beror på att Kistaliberalen, en annan politisk blogg som jag är bidragande författare till, ligger på Wordpress. Således verkade det vara en bra idé att samköra det politiska och göra den här bloggen till en (av vissa efterfrågad) mer privat sak.

Håll utkik framöver, jag har planer på ytterligare ett bloggprojekt i satirform... Mer om detta senare.

Almedalen, måndag

Måndagen inleddes med rollspel, Minister för en dag. Jag intog posten som utrikesminister för en före detta kolonialmakt på dekis. Vi gjorde vårt bästa i regeringen för att komma till rätta med våra miljöproblem och minoritetsbefolkningens situation. Utrikespolitiskt genomdrev vi att vi i regionen skulle bilda en union för att främja fred, mänskliga rättigheter, handel och demokrati. Vi byggde en bro över sundet till vårt grannland och vi lyckades få ut en tidsplan för införande av demokrati i vårt grannland militärdiktaturen. Vi gav också bistånd och kompletterade med frihandelsavtal till regionens fattigaste land. Allt som allt en lyckad liberal politik. Dessutom var det en reporter där från Gotlands allehanda och skrev lite, artikeln hittar du här.

Efter rollspelet blev tre av oss från LUF Storstockholm intervjuade för en tidning som kommer delas ut till högstadie- och gymnasieelever i Västra Götaland i höst. Vi gjorde bra ifrån oss tycker jag, så LUF Väst får tacka oss (förutom jag var det Natalia och Andreas) för alla nya medlemmar de kommer få till hösten.

Efter intervjun (som gjorde att vi inte fick någon lunch) ville TV4 ha bra bilder på en FRA-demonstration till sin intervju med Frida så det blev för mig att dra på mig Tolgfors-mask och avlyssna de andra LUFarna som satt med sina datorer och telefoner brevid. Inslaget kom tydligen med i TV4-nyheterna så det blev helt klart lyckat!

Annars har jag personligen hängt mycket med en kompis från Gröna studenter. Jag har utsett honom till min personliga match-maker så han ska hitta en söt "grönsak" att para ihop mig med.

För övrigt är det konstaterat vad som är poängen med att gå på seminarier; gratis mat!

Dagens citat

Majed är en hushållsnära tjänst.

"Anonym" DO, LUF Storstockholm
Almedalen, tisdag

Dagens citat

Kvotering är begärd och skall genomföras. Kan brösträknarna komma fram?

"Anonym" Grön Student apropå en diskussion om kvotering.
Almedalen, tisdag

Dagens kommentar

Copy-paste på Anders.

Karin Johansson, statssekreterare på socialdepartementet, i sina avslutningsord under SKL:s debatt om vårdvalet.
Almedalen, måndag.

Almedalen, söndag

Söndagen kom och söndagen gick. Eftersom det var så pass mycket att göra inför Jan Björklunds tal på söndagkvällen, att vi själva kände att vi ville hinna kika runt samt att jag personligen sov totalt två timmar av typ 40 timmar så blev det ingen uppdatering under söndagen. Nu kommer den efterlängtade uppdateringen istället.

Dagen präglades av ett regnigt väder men mestadels duggade det bara. Man blev fuktig men inte blöt.

Vi från LUF Storstockholm gjorde vår insats för Janne genom att dela ut flygblad under eftermiddagen och stod sen och applåderade honom när han höll talet. Vi hade också bemanning i bodarna i Almedalen men eftersom det inte var så många flanörer där blev det inte mycket utdelat.

Lagom till Jannes tal blev det uppehåll i regnandet och det blev tack vare detta mycket publik som lyssnade på talet. Detta trots att första dagen i Almedalen innebär att många inte ännu har kommit dit.

Talet i sig innebar inte mycket nytt för oss liberaler som hört Janne tala flera gånger men han fick ett varmt mottagande av publiken.

Efter talet var det utfrågning av Janne under ledning av Lars Adaktusson, med väldigt många roliga imitationer av Göran Gabrielsson. Janne klarade utfrågningen bra med undantag för frågorna om FRA-lagen. Klokt nog hade han helt undvikt FRA i sitt tal men här kom han inte undan.

Almedalsbloggande utlovas

På söndag är det start för politikerveckan i Almedalen. Tack vare mitt nya mobila bredband kommer jag kunna blogga under veckan. Jag utlovar inte några jätteinlägg men jag ska försöka så gott jag kan att lägga upp lite texter och bilder varje dag.

Titta in på Perzec pladdrar på varje dag under Almedalsveckan med start söndag 6 juli.

Fear leads to anger, anger leads to hate, hate leads to suffering

Vissa av våra folkvalda verkar otroligt rädda för den nya tekniken. Nu senast är det en estländsk ledamot av Europaparlamentet, Marianne Mikko, som har låtit sin rädsla bli till vrede vilket hon omsatt i ett förslag till parlamentet om att reglera bloggande och användargenererat innehåll över huvud taget.

Motivering för detta är typisk rädsla för ny teknik och nya medier som man som politiker inte har kontroll över. Eller för att använda hennes ord:

Bloggvärlden har än så länge varit en plats för goda avsikter och förhållandevis ärliga syften. Men när bloggarna blir triviala, vill också folk med mindre principer använda dem. De är i en position där de väsentligt kan förorena cyberrymden. Vi har redan alldeles för mycket spam, felinformation och ont uppsåt i cyberrymden.

Jag vet inte, men har hon läst en kvällstigning på sista tiden? Känns som att det är mest spam, felinformation och ont uppsåt i dem också. Expressen och Aftonbladet är ju till och med snälla söndagsskoletidningar jämfört med The Sun, för att nämna bara en annan europeisk tidning. Att bloggarna skulle vara extra elaka tror jag inte en sekund på.

Att hon dessutom vill avgiftsbelägga alla sidor med användargenererat innehåll, t.ex. Youtube, på grund av att det annars blir orättvis konkurrens mot professionella mediearbetare, visar återigen på hennes okunskap och rädsla för det nya.

Det verkar som att Marianne Mikko vill kontrollera allt medieinnehåll och se till att människor inte kan uttrycka sina åsikter utan censur eller annan form av kontroll från politiker. Fri åsiktsbildning är farligt. Varför är jag inte förvånad att hon tillhör socialdemokraterna?

Vote "no more Mugabe"!

This Friday, Zimbabwe goes to the polls for the second round in the presidential elections, despite the fact that the results of the first round was with all probability tampered with and that Morgan Tsvangirai might actually have won that first round with more than 50% of the votes.

Now, using violence, extorsion and persecution, Robert Mugabe and his youth militia have managed to force Morgan Tsvangirai to withdraw from the second round of the election, stating he won't be a part of the regime's game when the result has already been decided by president Mugabe - regardless of how the election goes.

This is, of course, unacceptable. The time has come for the world to declare that democracy and the freedom of speech are universal rights, and to force Robert Mugabe to resign as president and accept the results of the election. I urge every woman and man in the world to stand up against dictators everywhere and especially Robert Mugabe, and petition their respective governments to take an active stand against the oppressive regime of Zimbabwe.

Together, we can bring democracy, peace and liberty to the oppressed people of Zimbabwe.

Mission accomplished

Birgitta Ohlsson och Camilla Lindberg har under dagen blivit bombarderade med blommor och chokladogram. Riksdagen svämmar över av buketter och godis. Tack vare upprop i bloggosfären har folket visat vilka riksdagsledamöter som har deras stöd.

Nu vädjar de dock att de som stödjer dem istället ska skänka pengar till Reportrar utan gränser, eftersom de båda är bortresta och inte har möjlighet att njuta av blommorna. Dessutom har riksdagen börjat få slut på vaser...

Så följ uppmaningen, sätt in pengar till Reportrar utan gränser. Deras plusgironummer är 4742818-0.

Betala för att få din integritet kränkt?

Nu får det faktiskt vara nog, kära regering. Inte nog med att ni (med moderaterna i spetsen givetvis) bestämmer sig för att den personliga integriteten och privatlivet är vatten värda, tvingar riksdagsledamöter att rösta emot sin egen och sina väljares övertygelse samt låtsas att lita kosmetika på ett uselt förslag gör förslaget bra.
Nu har jag, sent om sider, också uppmärksammat att ni har tänkt att konsumenterna, som protesterat högljutt mot avlyssningen, också ska betala för den!

Förvisso är planen att det är operatörerna som äger kabeln som ska betala för att utrustningen som FRA behöver ska installeras (tänk om man kunde säga det så fort det var staten som ville göra något - vi behöver nya datorer t.ex, det får den och den tillverkaren betala och leverera) men det leder ju till att konsumenterna får betala notan i slutändan. En nota för en "tjänst" som de själva uttryckligen har tackat nej till. Något som går emot marknadsföringslagen när det gäller företag, men som när det gäller staten tydligen är helt ok.

Nej, kära regering, här får ni nog tänka om till i höst när ni ska lämna er kompletterande proposition. Ta istället pengarna från FRA:s budget (siffran jag har sett ligger kring 75 miljoner kronor) och ge dem inte heller några mer pengar som kompensation. De har bett om att få tillgång till dessa signaler för att de inte längre har något att göra - då behöver de ju inte heller mer pengar, det enda som gjorts är ju att "ge dem trafiken åter".

Att ni, kära regering, också borde lägga in ett totalt förbud för avlyssning av kommunikation mellan privatpersoner utan föregående brottsmisstanke, behöver väl inte ens påpekas hoppas jag.

Privatlivet † 18 juni 2008

Så klubbade Riksdagen till slut igenom beslutet, 143 mot 138 röster. Från och med 2009 får FRA lagligt ta del av all kommunikation via kabel som passerar landets gränser. Att den kommunikation som fastnar i nätet, men som går mellan personer i landet, ska förstöras, det räcker inte. För att konstatera detta måste någon gå igenom kommunikationen först och redan där är skadan skedd. Den personliga integriteten har kränkts.

För mig som liberal är det fortfarande inte acceptabelt ut integritetssynpunkt att all kommunikation får övervakas. Att man kan komma över uppgifter som egentligen är skyddade av grundlagen genom meddelarskyddet gör inte saken bättre. När man sen betänker att den information som FRA vill komma över med all sannolikhet är krypterad bortom igenkänlighet, omöjlig för FRA att dekryptera med mindre än några års databearbetning samt att de eventuella terrorister som vill kommunicera med varandra istället kan gå över till kommunikation brevledes (eftersom brevhemligheten fortfarande gäller när man skriver på papper, även om den upphört när breven förmedlas elektroniskt) så blir ju hela övervakningen bara ett dåligt, tragiskt och skrämmande skämt.

Jag kommer fortsätta kampen mot förslaget. Jag kan förvisso förstå att man vill bedriva signalspaning, men jag anser att man då ska ställa kravet att enskilda individers kommunikation aldrig får övervakas utan föreliggande brottsmisstanke. Dessutom ska brottsmisstanken gälla rikets säkerhet. Annars är intrånget i den personliga sfären oacceptabelt. Att lyssna i förebyggande syfte är ett samhälle med Orwellska övertoner som jag inte stillatigande tänker finna mig i att leva i - tvärtom.
Jag tänker inte heller vänta på att ungdomsförbundens aktivister sakta men säkert kommer in i riksdagen och skickar denna lag rakt ner i papperskorgen. Det är för lång tid tills dess. Nu gäller det att stå enade tillsammans med andra äkta liberaler - varav förvånansvärt många har visat sig finnas i miljöpartiet och grön ungdom - och förmå våra riksdagsledamöter att lagen inte kan bli bra genom extra kontroll av övervakningen, utan att hela utgångspunkten för spaningen är ovärdig ett demokratiskt samhälle.

Trots allt mörker finns det några hjältar kvar, förutom alla som aktivt demonstrerat mot lagen. Jag vill hylla framför allt en ledamot för oss liberaler, Camilla Lindberg (fp) från Dalarna. Camilla var den enda av de borgerliga ledamöterna som tryckte på nej-knappen. Birgitta Ohlsson förtjänar också ett erkännande eftersom hon efter noggrannt övervägande valde att avstå. Ett nej hade varit mer ärligt, men jag förstår hennes resonemang. (Se DN.se och SvD.se)

Rickard Falkvinge uppmanar, via sin blogg, alla att skicka någonting till Camilla som tack. Han rekommenderar blommor, själv skickade jag ett chokladogram. Det är valfritt. Men vill du skicka något är hennes adress som följer:

Camilla Lindberg (fp)
Sveriges Riksdag
Riksgatan 1
111 28 Stockholm

Riksdagen: 08-786 43 43
Mobil: 070-369 43 43

Läs på DN.se och SvD.se för deras artiklar om beslutet.

Dags att anmäla FRA till JK/JO?

I en artikel i SvD säger Charlotte Cederschiöld (m) att FRA förmodligen redan bedriver den typen av dataspaning som man vill att Lex Orwell ska ge dem laglig rätt till.

Enligt en inspelning som Piratpartiets Rick Falkvinge har gjort, när han pratar med dåvarande FRA-chefen Anders Wik, har FRA lyssnat på sattelitkommunikation sedan 1970-talet, något man saknar lagligt stöd för och något som bryter mot Europakonventionen och därmed svensk grundlag. Att på grundval av dessa uppgifter misstänka det som Charlotte Cedershiöld säger är inte långsökt, snarast tvärt om.

Om ovantående uppgifter stämmer bör FRA å det snaraste anmälas till justitiekanslern eller justitieombudsmannen, då detta är ett uppenbart brott mot svensk lagstifting - i förlängningen till och med mot grundlagen.

Think different!

Nu finns det en svensk studie som verkar visa det vi länge har vetat; sexuell läggning avgörs av biologi på något sätt, det är inte något som är inlärt eller självvalt.
Det studien visar är att homosexuells hjärnor är annorlunda och liknar snarare hjärnan hos heterosexuella individer hos det motsatta könet, i alla fall vad gäller de delar av hjärnan som hanterar känsloreaktioner.

Med lite mer forskning på området som kan bekräfta dessa resultat, kanske vi äntligen kan få slut på debatten om huruvida man kan välja sin sexuella läggning eller om det är något man får med sig biologiskt. Att människor själva skulle välja vilka de blir attraherade av faller ju på sin egen orimlighet. Dessa nya rön borde dessutom, när kunskapen sprider sig i samhället, kunna få slut på "det går nog över"-kommentarerna från föräldrar när deras barn kommer ut.

Om det inte vore för att religioner per definition bygger på övertygelser oavsett vad bevisen pekar på, hade detta också kunnat få tyst på Livets ord och andra sekter som tror att man kan bota homosexualitet med förbön eller andra underliga former av övertalning eller behandling. Det skulle också kunna få slut på påståendena att det är människor som valt detta sätt att leva och därför är klandervärda eller borde förföljas, spärras in eller på annat sätt omintet- eller oskadliggöras, oavsett om det görs i religionens namn eller för deras så kallade egna bästa.

Biologin är inget man rår över och alla naturligt förekommande variationer i biologin är per definition naturliga. Med hänvisning till denna undersökning skulle det således vara bevisat en gång för alla att de olika varianterna av sexuell läggning allesammans är naturliga.
Dessutom vet vi nu att vi HBT-personer faktiskt tänker annorlunda. Kan vara därför Apples produkter är så populära i HBT-kretsar...

De syndiga syndikalisterna bjuder upp till kamp

Syndikalisterna i Stockholm sätter Systembolaget i blockad. Unionen, som är den fackförening som organiserar de flesta anställda, stödjer inte sagda blockad.

Syndikalisterna hävdar att en kvinna lönediskriminerats, Unionen säger att Systembolaget följer de avtal inklusive kollektivavtal som tecknats. Unionen tillägger att de har en bra relation till Systembolaget, varpå Syndikalisterna kontrar med att just en bra relation med Systembolaget är det stora problemet.

Frågan är hur de tänkte nu. Menar de på fullaste allvar att det är dåligt för en arbetstagarorganisation att ha en bra relation till arbetsgivaren? De har inte tänkt på att en bra relation gör att man lättare kan förhandla och få gehör för sina krav?

Unionen är ett seröst förbund, vilket de också visar i sitt ställningstagande i denna konflikt. Detta medför att de får goda relationer till många arbetsgivare och därmed också i förlängningen har större möjligheter att få gehör för sina krav. Syndikalisterna å sin sida satsar på konflikt och högljudd kritik av allt vad arbetsgivare heter, vilket också leder till att de har svårare att samarbeta och få gehör för sina krav utan att gå i konflikt på olika sätt. Följdaktligen vinner de heller ingen respekt vilket deras medlemmar självklart förlorar stort på i längden.

Min rekommendation till syndikalisterna är att skaffa sig bra relationer till sina motparter så att de kan förhandla på lite effektivare sätt. Ingen vinner på deras nuvarande taktik, inte ens de själva eller deras medlemmar.

Hur är grannsämjan i Huddinge?

DN har idag en notis om Huddinge kommun. Där har miljökontoret anmält gatukontoret till länsstyrelsen för att gatukontoret tippat jord och sopsand från gång- och cykelbanor i strandkanten. Tanken från gatukontorets sida är att förbättra badets omgivningar och snygga upp efter invånare i grannskapet som slängt trädgårdssopor vid stranden.

När en enhet inom kommunen anmäler den andra, då börjar man undra hur grannsämjan är bland de som bor vi stranden? Bor kontorens respektive chefer där i närheten, månne? Eller är det bara ett sätt att tävla i att vara mest byråkratisk respektive medborgartillvänd?

I vilket fall bjuder det på en trevlig skopa absurd humor i den grå kommunalförvaltningens vardag.

Värna den personliga integriteten - rösta NEJ den 17 juni

Förhoppningsvis har debatten kring den så kallade FRA-lagen eller "Lex Orwell" inte undgått någon. Sveriges befolkning, medier och politiska ungdomsförbund, samt övriga intresseföreningar och grupper som värnar den personliga integriteten, är rörande överens.

Lex Orwell kränker den personliga integriteten på ett oacceptabelt sätt, sätter rättssäkerheten ur spel och öppnar upp för kränkningar av det grundlagsskyddade källskyddet för journalister. Bland annat.

Skulle våra riksdageledamöter rösta igenom en lag som gav FRA, eller någon annan myndighet för den delen, rätt att öppna alla brev som passerar den svenska gränsen i jakt på korrespondens som hotade rikets säkerhet? Nej, det skulle de inte. Brevhemligheten är helig.
Varför är då inte vår e-post och all annan elektronisk kommunikation helig? Är det för att våra riksdagsledamöter själva inte använder den typen av kommunikation i någon större utsträckning? Litar de inte på den "nya" tekniken? Eller är det bara så att man har en övertro till hur mycket terrorplaner som skickas kors och tvärs över världen elektroniskt, okrypterat och tillgängligt för alla med en bra sökutrustning att hitta, bara de får lyssna på all tillgänglig trafik?

Lex Orwell är en styggelse för varje demokratiskt och öppet samhälle. Google har lovat att de aldrig kommer ställa några servrar i Sverige om lagen går igenom. Telia har redan börjat flytta en del servrar ur landet. Alla som kan något om datorer kommer allvarligt att överväga olika former av anonymitets-tjänster för sin internettrafik om de inte redan skaffat sådana. Sammataget kommer FRA därför få en omöjlig mängd krypterad data att gå igenom. Det är ett effektivt sätt att de facto sätta lagens effekter ur spel, visst. Det borde dock inte ens behövas i dagens samhälle.

För att lagen ska falla i riksdagen krävs det att 4 ledamöter från alliansen röstar emot den. Minst tre verkar ha intagit denna ställning hittils. Nu krävs det att minst en till gör det.

För egen del uppmanar jag hela Folkpartiets riskdagsgrupp att rösta nej till propositionen, framför allt de ledamöter som sitter för Stockholm stad, Stockholms län, Kalmar och Östergötland eftersom lokalorganisationerna där officiellt har sagt nej till lagen.
Jag, som representant för Liberala ungdomsförbundet Storstockholm, lovar att i nästa valrörelse inte ge något som helst stöd till en kandidat som i denna omröstning röstar för propositionen. En sådan kandidat har övergivit de grundläggande liberala idealen och har inte i ett liberalt parti att göra.

Att driva oppositionspolitik, A-kurs, 30 hp

Ibland undrar man om inte Södertörns Högskola (som är kända för att ge en hel del pseudo-kurser) inte skulle göra bättre i att ge kurser i politik och demokrati för socialdemokrater. Framför allt verkar socialdemokratin inte riktigt veta hur man gör när man inte bestämmer.

Socialdemokraterna har presenterat sin rapport Åtta steg framåt för en modern och barnvänlig familjepolitik. Massor med vackra ord som kan sammanfattas med ett: snömos. Det finns inte ett enda skarpt förslag på vad man vill genomföra, bara generella saker som "flexibel föräldrapenning" eller "mer inflytande över arbetstider".

Veronica Palm, socialdemokraternas talesperson i dessa frågor, har fått frågan om varför man inte lägger några skarpa förslag. Svaret blev att "Vi kan inte lägga riksdagsförslag, det är inte vi som är i majoritet".

Senast jag kollade så fanns det två goda skäl till att lägga riksdagsförslag även när man inte är i majoritet:

1. Man ger väljarna en bild av vad man själv vill göra annorlunda, bland annat lägger därför socialdemokraterna (!) och övriga oppositionspartier fram sina egna förslag till budgetar varje gång majoritetens förslag presenteras. Där finns det skarpa siffror. Dessutom lägger man förslag som inte kommer gå igenom bara för att markera vad man vill åstadkomma.
2. Vissa förslag går igenom även om den majoritet som sitter i regeringsställning inte stödjer dem. Partnerskapslagstiftningen genomfördes under borgerlig majoritet genom att vänstern, miljöpartiet, socialdemokraterna och folkpartiet gick ihop om ett förslag, som lades fram från riksdagsgolvet.
   

Jag ser alltså ingen anledning till att inte presentera skarpa förslag och lägga fram dem för riksdagen. I bästa fall går de igenom, detta är mer troligt när det inte finns någon proposition som går rakt emot. I sämsta fall talar man om för väljarna vad alternativet till majoritetens politik är.

Den enda förklaringen jag kan se i Palms uttalande är att sossarna väl vet att deras politik inte vinner några val och att man därför försöker säga så lite som möjligt om vad man vill. Bättre att komma med politiken när man väl vunnit valet, än att tala om i förväg för väljarna vad man vill försämra i deras vardag.

Grundläggande värderingar

Så börjar äntligen grundlagsutredningen närma sig sin slutfas. I ytterligare en tung politisk fråga (den förra var om arbetskraftsinvandringen) gör Alliansen och miljöpartiet gemensam sak. I 12 punkter har man enats om en reformagenda. Precis som innan kokar socialdemokraterna och vänsterpartiet näst intill över av ilska kring förslagen.

För att börja med det som är mest hotande mot demokratin i Sverige är framför allt vänsterns men även socialdemokratins ovilja att inrätta en författingsdomstol. En domstol som kan avgöra om ett lagförslag bryter mot grundlagen eller ej, det är inget som man från vänsterhåll vill veta av.

Där är vi väldigt starkt principiellt motståndare till att vi ska sätta någon sorts koppeltvång på demokratin så att vi har jurister som bestämmer vad politiker ska besluta om.

Lars Ohly, Ekot 20 maj 2008

Hm, vad säger alltså detta? Att vänstern vill kunna stifta vilka lagar man vill utan att behöva tänka på någon annan juridik? Ungefär som att man inte vill ha en grundlag som lägger krokben för att göra lite som man vill när man har makten, eller? Ett sådant uttalande visar på antingen en skrämmande okunskap om hur modern parlamentarisk demokrati fungerar, eller på en än mer skrämmande attityd till detta system. Lars Ohly visar gång efter annan på sin totala brist på lämplighet att leda ett demokratiskt land. Att han inte längre har makt genom att sitta i majoritet är inte nog, han borde uteslutas ur varje parti som hävdar att de värnar om demokratin.
Å andra sidan kanske vänsterpartiet inte har några sådana värderingar. Det skulle i så fall förklara en hel del.

Den andra delen är att socialdemokraterna via Morgan Johansson låter hälsa att man vill ha en förändring i mandatperioder. Man vill återgå till att ha tre år mellan valen istället för att som idag ha fyra år. Hur man kommit på denna idiotiska idé förtäljer inte historien, inte heller vad sossarna skulle hoppas att vinna på detta. Det stora problemet i politik idag är att ingen ser bortom nästa val, vilket innebär att långsiktiga lösningar på problem inte får den uppmärksamhet de förtjänar. Släck småbränderna idag men låt någon annan ta hand om storbranden som garanterat kommer ta fyr i framtiden, eftersom man struntar i brandskyddet och förebyggande arbete.
Ett vettigare förslag vore ju att ha mandatperioder på fem år, så som man har i Europaparlamentet. Då skulle fler förslag läggas som får effekt på ett par års sikt först. Fast sossarna kanske vill uppnå just detta - att ingen ska kunna lägga förslag som på något allvarligt sätt ändrar på samhället. Den tolkningen bygger förstås på att sossarna anser att dagens Sverige, med utanförskap, skyhöga skatter, skatteflykt, minimal entreprenörsanda, otillräckliga incitament för att plugga vidare och så vidare, faktiskt är Utopia och att det inte finns några allvarliga fel och brister att åtgärda.
Om så är fallet har socialdemokratin ett allvarligt problem med verklighetsförankring, alternativt - vilket är än värre - med sin syn på människor och samhället.

Dessutom vill socialdemokratin göra valsystemet mindre proportionellt. Helst vill man ha enmansvalkretsar men där har till och med (s) insett att man inte kommer kunna få gehör för sina åsikter i Sverige. Vad skulle bli effekten av att minska proportionaliteten? Jo, mindre partier skulle få svårare att komma in i riksdagen. I dagsläget skulle vänstern och kristdemokraterna garanterat försvinna, därefter skulle i tur och ordning miljöpartiet, centern och folkpartiet försvinna ur riksdagen. Kvar skulle bli moderaterna och socialdemokraterna. Eftersom sossarna alltid får några fler procent än moderaterna skulle (s) därigenom ha säkrat ett socialistiskt styre i Sverige för överskådlig framtid. Över huvud taget skulle det bli färre åsiktsinriktningar och gå mer mot ett två- eller trepartisystem likt USA eller Storbritannien.
För mig som liberal, som uppskattar åsiktsyttringar och debatter oavsett om jag håller med alla åsikter eller inte, känns det inte som en utveckling jag vill vara med om. Jag vill att flera åsikter ska kunna komma till tals, jag tycker om många partier i riksdagen och jag vill absolut inte ha ett system där man bara har två alternativ att välja på.

För att avsluta så tycker jag socialdemokratin uppvisar sin attityd till demokrati mer än väl genom Morgan Johansson:

Sverige är ingen bananrepublik!

Morgan Johansson (s), kommenterar möjligheten att genomföra en grundlagsändring där socialdemokraterna inte har fått vara med och bestämma innehållet.

Vilket är systemfelet?

Miljöpartiet vill göra om socialförsäkringssystemet. Istället för att ha olika ersättningar vill man klumpa ihop a-kassa, socialbidrag och sjukersättning till ett trygghetssystem.

Som liberal kan jag förstå poängen eftersom den innebär mindre byråkrati i slutet. Det finns säkert många bra anledningar.

Miljöpartiet vill också finansiera allt genom skatt. Det må väl vara hänt, på något sätt lär vi väl inte komma undan att staten är inblandad. Jag tycker väl inte heller att staten bara ska vara en nattväktarstat. Men jag gillar inte motiveringen från Peter Eriksson. För att citera honom från SvD: "400 000 svenskar har hoppat av a-kassan för att de tycker det är för dyrt" säger han där.

Alltså, om nu nästan en halv miljon svenskar tycker att det kostar för mycket att finansiera a-kassan, så ska vi se till att de istället tvingas betala den via skatten? Vi ska alltså inte ha ett eget val vilken form av försäkring vi vill ha utan staten ska bestämma åt oss? Det är inte ens pappa betalar, utan pappa bestämmer vad vi ska betala för och sen pratar vi inte mer om det.

Nej tack, har nästan en halv miljon svenskar bestämt sig för att det inte är värt pengarna att skaffa sig a-kassa enligt nuvarande regler kanske det snarare är läge att se över systemet än att tvinga in folk i det? Det tycker i alla fall jag.

Bokstävernas tyrrani

Bokstavskvinnorna är en artikelserie i SvD just nu. Det handlar om alla problem som följer med ADHD och hur det är speciellt svårt för kvinnor, eftersom det är en så osynliggjord grupp i dessa sammanhang.

Rent allmänt skrivs det mycket om de så kallade bokstavsbarnen med olika diagnoser såsom ADHD, Damp eller något annat.

På 1960-talet pratade man mer om en annan grupp bokstavsmänniskor, nämligen bokstavsvänstern. Det var de grupper som var leninister, trotskijster eller maoister, bland annat. Detta var grupper som förberedde sig på den stora världsrevolutionen. Personer som allvarligt trodde att varje land skulle resa sig, avrätta borgerlighet, adel och företagare och sen leva i en stor kommunistisk dröm. Det var också grupper som tolkade varje ord som sades av deras chefsideolog och vägde dem på guldvåg. De planerade och i vissa fall genomförde terroraktioner.

Jag vet inte om det är något som andra har uppmärksammat, men de människor som fann sig hemma i dessa grupper verkar ha haft väldigt många symptom på de olika bokstavsdiagnoserna som ställs idag. Plus en massa vanföreställningar och annat som nog också går att diagnosticera. Det var vilsna själar, paranoida i många fall, inte helt socialt kompetenta och framför allt hade de massor med inneboende aggressioner.

Är det ödets ironi eller ligger det mer bakom?

Cambio!

För några timmar sen kom ett efterlängtad meddelande: Fidel Castro har beslutat sig för att inte ställa upp för omval som president på Kuba. Förvisso är det inte något som säger att Kuba nu kommer påbörja sin färd mot demokrati, men utan Castros avgång är det helt omöjligt med en sådan utveckling. Hur man än ser på det och vad som än händer så har det första hindret för utvecklingen de facto passerats.

Nu håller världen andan i väntan på vilken utveckling Kuba ska ta. Vem ska ta över efter Fidel? Vilken riktning kommer politiken ta? Vad kommer hända med USA:s inställning gentemot Kuba, kommer man börja prata och handla med varandra igen? Ingen vet. Nästa kapitel i Kubas historia börjar skrivas på söndag när Kubas nationalförsamling möts för att välja nästa president.

Jag hoppas, liksom alla liberaler, att Kuba redan inom kort kommer avisera förändringar, men om det är nog inte realistiskt så länge Castro fortfarande smyger i kulisserna. Frågan är om det krävs att Castro går helt ur tiden, eller om det räcker med att nationalförsamlingen väljer någon annan än brodern Raul Castro till Fidels efterträdare. Mae-Liz Orrego Rodriguez, exilkuban och liberal, tror inte det kommer bli någon större förändring den närmaste tiden. Fortfarande kommer hon inte att kunna sätta sig på ett plan och åka till Kuba på besök. Däremot har det första viktiga steget nu tagits och även om det kommer dröja år innan det blir någon tydlig förändring i landet, så finns äntligen möjligheten för förändringen att äga rum.

Oavsett vilket är utvecklingen välkommen och äntligen kan vi se ljuset i slutet av tunneln. Nu gäller det att Sverige och resten av världen visar sitt stöd för demokratirörelsen på Kuba och aktivt hjälper dem i deras kamp för full demokrati på ön. Vi ska inte, som ordföranden i Sveriges kommunistiska parti, säga att Fidel kan känna sig nöjd med vad han uppnått på Kuba, utan vi ska sätta strålkastaren på de brott Fidel begått mot sin befolkning och på alla sätt visa att den enda acceptabla utvecklingen på Kuba är en som går mot demokrati och fria val, åsiktsfrihet, pressfrihet och yttrandefrihet.

Trots alla problem och alla hinder som fortfarande tornar upp sig är jag idag hoppfull för utvecklingen på Kuba.

Enda nackdelen med det hela är att min lunch idag med Mae-Liz blev hastigt och lustigt inställd och jag fick istället göra henne sällskap i taxin mot radiohuset för att sen själv sätta mig på KTH och äta lunch.


Vill du veta mer? Nedan hittar du artiklar från våra två stora dagstidningar.

SvD
Castro avgår
"Fidel Castros politik fortsätter"
Svenska politiker om avgången
"Möjlighet för reformer"

DN
Fidel Castro avgår
Inte en dag för tidigt
"Lämplig tid för maktskifte"
Förväntningar på Kuba
"Tronföljaren bör bli det kubanska folket"
Svensk exilkuban: "Det här betyder ingenting alls"
Utrikesminister Carl Bildt: "Det är början till slutet."

Dags för den europeiska modellen

Den svenska fackföreningsrörelsen skakar fortfarande i sina grundvalar efter Laval-domen i EG-domstolen. Förvisso råder det ännu en hel del oklarheter om vad som egentligen gäller och vilka effekter domen kommer få för svensk lagstiftning och svenska kollektivavtal, men att det kommer bli en påverkan är självklart.

På fredagen publicerade DN debatt en LO-kommentar till domen. Denna kommentar dröjde oväntat länge, men med tanke på innehållet är det kanske inte så förvånande. Det måste ha tagit Wanja Lundby-Wedin och Erland Olausson lång tid att vrida på och plocka isär domen för att kunna hitta de resonemang de presenterar i artikeln.

EG-domstolens utslag kommer innebära förändringar i svenska avtal och svensk lagstiftning. LO försöker nu förekomma domar och utredningar genom att hota med konsekvenser om det inte blir så som LO tycker att det borde bli. Förvisso är detta inget ovanligt när det gäller LO men trots det måste artikeln bemötas.

Framför allt måste vi se vad utslaget innebär på det större planer. Här måste vi inse att det är en vinst för den större europeiska marknaden på bekostnad av den lilla, skyddade inhemska marknaden. Domen leder naturligtvis till att vi måste bli mer öppna för våra europeiska grannar och att vi måste respektera deras arbetsmarknadsregler och deras kultur på detta område.

Varför är detta så viktigt då?
För mig är det självklart. Om vi ska ha en gemensam inre marknad måste vi vara beredda att respektera de avtal och lagar som gäller i andra länder, även när aktörer från dessa länder agerar i ett annat EU-land. Självklart måste arbetsmiljölagstifningen i landet där arbetet utförs följas. Däremot finns det inget som säger att lönenivåerna måste anpassas om företagets personal är anställd i företagets hemland och företaget följer de lagar och avtal som finns i det landet. Betalningen ska avspegla de förutsättningar som företaget och de anställda har i stort och inte avspegla den situation som gäller i ett land där de anställda arbetar högst tillfälligt.
Om vi själva vill agera på andra länders interna marknader skulle vi självklart kräva att de respekterade avtal som var ingångna i Sverige. Varför kan vi då själva inte acceptera avtal som slutits i dessa företags hemländer?

LO argumenterar för att det kommer bli konkurrens på olika villkor om vi tillåter företag från andra länder att använda sina normala löner även när deras anställda jobbar i Sverige. Det LO har missat är att detta är en del av den europeiska grundtanken. Alla länders företag ska kunna agera gemensamt på en inre marknad utan att behöva anpassa sig till konstiga villkor beträffande anställningar. Det ska finnas en fri rörlighet av varor, tjänster och arbetskraft. Visst kommer detta innebära att vissa företag, speciellt de med orimligt höga lönekostnader jämfört med resultatet som de får ut, kommer att ha svårt att hävda sig på dena marknaden. Den protektionism som LO eftersöker är däremot inte en lösning på detta utan kommer i längden bara leda till att Sverige blir mer och mer isolerat, alternativt att EU slutligen tvingar oss att införa vissa regler.

Vi går allt mer från en entydigt svensk modell och mer mot en europeisk vad gäller varor, tjänster och arbetskraft. Vi kommer såklart även fortsättningsvis kunna förhandla fram våra egna villkor mellan arbetsmarknadens parter - en självklar modell för varje liberalt sinnad person eftersom den innebär minimal inblandning från staten. Däremot kan vi inte diktera villkoren för företag som redan har ingångna avtal i ett annat land, såvida de inte anställer personer i Sverige. Vi måste ha en avtalsfrihet även för personer och företag som inte är Svenska. Utan det kan vi inte kräva att andra länder ska respektera de avtal som ingåtts i Sverige.

Den svenska modellen kommer att alltmer behöva gå mot så kallad flexicurity, som tillämpas framför allt i Danmark. LO försöker använda detta ord i sin artikel, men att säga att vi i Sverige har en sådan modell är ett kraftigt missbruk av ordet. Flexicurity innebär helt andra former av anställningsskydd. Det innebär en flexibel arbetsmarknad som ändå erbjuder säkerhet på många sätt. Den svenska arbetsmarknaden och lagarna kring framför allt turordning innebär att vi har en arbetsmarknad som är säker. Den som är inne sitter säkert där så länge företaget inte går omkull, och den som inte är inne på marknaden hålls i säkert förvar utanför den, gärna i en AMS-åtgärd eller något annat statligt betalt. Speciellt unga får finna sig i att sitta fast ute i kylan, utan en anställning i sikte. Detta är inte flexicurity ens i ordets vidaste bemärkelse. LO borde inte ta ord i sin mun som de inte ens vill veta betydelsen av.

Jag hoppas innerligt att LO inte genom sin debattartikel och sina dimridåer lyckas skrämma någon till tystnad. Vi måste reformera vår arbetsmarknad både för vår egen skull och för våra europeiska grannars skull. Vi måste ha avtal som speglar verkligheten och vi måste dessutom ta tag i de stela reglerna om turordning och annat beträffande anställningsskyddet. Vi har ett digert arbete framför oss, ett arbete som involverar både lagstiftare och arbetsmarknadens parter. Nu gäller det att kavla upp ärmarna och sätta igång. Framför allt gäller det att släppa in verkligheten i diskussionerna och inte leva i sin skyddade LO-borg, fjärran från den vardag som alla medborgare, LO-medlemmar såväl som arbetsgivare, lever i idag.