Pressfrihet kontra privatliv

Är pressfriheten helig? Givetvis. För en liberal är press-, yttrande- och åsiktsfrihet grundläggande friheter.

Kan pressen därmed ta sig vilka friheter som helst? Det är väl mer tveksamt.

Varför undrar jag? Jo, det har kommit upp ett intressant fall där pressen anklagar Angelina Jolie för dubbelmoral. Hon beskylls för att vara en hycklare vad gäller pressfriheten.

Vad är det då hon har gjort som upprör pressen så?
Jo, lilla Angelina har spelat en stor roll i en film om en mördad journalist. Därefter har hon, genom sin advokat, försökt få pressens representanter att skriva på avtal där de lovar att bara ställa frågor om filmen på presskonferensen. Mer explicit ska de inte ställa frågor om hennes privatliv.

Är detta ett gigantiskt intrång i pressfriheten, som gör Angelina till en hycklare?
Nå, jag försvarar pressfriheten, men jag kan inte se att det här gör henne till hycklare. Alla har rätt att svara på de frågor de vill, och att kunna säga ifrån om de inte vill svara. Angelina har valt detta sätt att säga att hon inte tänker svara på frågor om sitt privatliv och därmed vill hon helst slippa få dem ställda ens. Det är inte en inskränkning av yttrandefriheten på något sätt i mina ögon. Pressen får fortfarande trycka vad de vill, och de får hämta sina fakta från vilka källor de vill. Angelina gör bara klart att hon inte tänker vara en källa när det gäller hennes privatliv.

Är det en rättighet att få veta allt om kändisars privatliv? Nej, absolut inte. Vill man inte ska man slippa få sitt liv uthängt på löpsedlarna. Det gäller även om det är andra som lämnar känsliga uppgifter som inte är i allmänhetens intresse att de kommer ut. Att man är känd betyder inte att allmänheten har rätt att veta vem man hade sex med senast. Inte i mina ögon i alla fall.

Skvallerpressen (dit jag även räknar halva kvällspressens artikelutbud) må ha rätt att trycka vad de vill enligt pressfriheten, men jag tycker att de ibland borde rannsaka sig själva kring om det är rätt att förstöra någons liv bara för att sälja lösnummer. Jag tänker inte säga att de inte får trycka vad de vill, för det får de (så länge det är sant), men de kanske skulle tänka lite mer. På samma sätt kanske de som köper tidningarna borde tänka en extra gång när tidningarna börjar spåra ur i sin "nyhetsbevakning" av kända personer.

Nåväl, åter till huvudspåret, så måste jag få ge uttryck för mitt stöd för Angelina. Pressfrihet innebär inte att pressen har rätt att få reda på allt de vill, och garanterat inte från vem de vill. Nyckelordet är frihet; De har en frihet att ta reda på allt de vill och kan, och att sedan trycka det. På samma sätt råder meddelarfrihet, nämligen friheten att, om man vill, prata med pressen. Och friheten att avstå.
Ingenstans nämns rättighet. Det är ingen rättighet att få veta något, utom i fråga om offentliga dokument. Och då gäller den rättigheten alla, inte bara pressen.

Frågor på det?